Jag oker om 17 dagar och det e inte okej!! Jag moste fortsetta uppleva. Jag checkade in och satte mig i planet till santorini helt sjelv. Tog en taxi till hotelet helt sjelv. Checkade in po hotelet och sov der en natt helt sjelv. Tog en taxi in till santorini och gick runt der helt sjelv. SJELV!!! Ingen mamma eller pappa som lede vegen. Om jag tappade bort mig eller skulle bli ronad, sket jag totalt i. Efter det tog jag taxi in till hotelett Och packade mina grejer, checkade ut och okte till hamnen der jag kopte en sistaminuten biljett till Ios HELT SJELV!! Det var sjukt hur sjelvseker jag var vissa sekunder. Satte jag mig i fel bot och skulle hamna i en helt annan o, skulle ja inte bry mig. Skulle bara tenka "shit happends" Kom till Ios der jag treffade mina elskade barn Sofie och Linn. Vilket kendes helt sjukt, jag var lite nervos att se dem. Men po ett bra sett!! Forst kunde jag inte fatta att jag hamnade i deras sekra hender. But i did it. Jag tog ett stort steg bort fron mina foreldrars sekra bubla och ut i greklands oar. Blev lite strull ner jag skulle hem fron ios for att han som solde botbiljeter antagligen sog riktigt hort po engelska. Han sa att det inte fans biljeter till santorini och sodant. Sen so fans det, fast med en annan bot. I denna sekund trode jag att jag skulle behova stanna po ios. Skippa min flyggbiljet till thessaloniki. Fick lite hemlenktan. Ios e okej for nogra dar. Inte mer! Hur som helst so kom jag po en bot, kom till santorini. Delade en taxi med 2 snygga killar fron portugal som var ass skona. Skrattade hela vegen till flyggplatsen. Och ner det var dax att betala sa enna killen. "Dont worry about it baby i got it" som sedan vende sig om till sin kompis och sa " Hey you sheep bastard give me money for the taxi" checkade in mig i flyggplatsen kopte chips "salt och vineger" och en icetee "lemon" satte mig ner lyssnade po musik och chillade. Sedan satte jag mig i planet och so somnade jag. Kom till thessaloniki och der stog han och ventade po mig. Han gav mig en kyss, berettade hur mycket han saknade mig och frogade hur jag hadde det. Jag svarade, Det var kul men jag fick lite hemlengtan pga av att jag var so trot och inte hadde sovit och kende mig slitten. So sa han, okej jag vill inte att du ska behova oroa dig for nogonting. So opnade han doren till bilen. Satte sig bredvid mig och jag somnade po hans axel. (han korde inte ofc, hans broder satt der fram) och han satt med mig der bak. Jag kom till hans place och efter 2 dagar blev jag seriost sjuk. Kunde inte se nogonting for att mina ogon ran. Kunde inte andas genom nesen fo att en var tept. Kunde inte hora genom oronen for de var tepta. Kunde inte prata so bra eller andas ordenligt genom munen pga hostan. Hade feber melan 38.5 - 39.3. Var po en fremmande plats med en (kind of) fremmande menniska. Do blev jag sjukt orolig. Jag vill inte vara "dodligt" sjuk med han. Jag ville inte smitta han. Hadde ingen energie, log i sengen och inte kunnde komma up. So hemst. So jag sa till han att jag skulle packa mina grejer och oka hem po morgonen dagen efter. Och han sa. Nej! Du e for sjuk for att oka runt grekland nu. Desutom tog jag ledigt fron jobbet och vi ska till en jette bra privat lekare imorgon. Han korde mig med bilen 3 kvarter bort (som e typ 300 meter). For att han viste att jag var for svag for att anvenda min egna ben. Anyhow. Jag tycker jag har utvecklats till en stadigare person. Jag har vext och blivit vuxen. Det kanske finns menniskor som upblevt mer och gjort mer i yngre older. Men jag har ALLTID utveklats lite senare en andra. Jag menar alla e inte likadana. Och det e ett stort steg for mig. Now i leave :)
Todellooo Mvh Weronika
8 years ago

0 comments:
Post a Comment